Julafton.

I söndags åkte jag och Nicke till Börty för att låna hans Singstar. Vi tänkte att det kunde vara en rolig sysselsättning medan alla i släkten väntar på tomten på julaftonseftermiddagen. Det blev så att vi kopplade in det direkt när vi kom hem igen och satte fart. Vi hade skitkul och mamma hakade på efter en stund, men hennes röst tål ingenting, så hon blev hes direkt. Pappa var tråkig och gick till sängs fort.
Julaftons morgon är inte vad den brukar vara. Förr var man spänd och längtade efter den där första julklappen vi alltid öppnade nere hos mamma och pappa. Vi satt där i stora sängen och bara myste. Nu har vi inte sånt längre. Efter att vi klivit upp och ätit frukost satte vi fart med resten av maten och inväntade gästerna. De kom i tid och jag höll reda på Diesel.
Vi åt mat, tittade på Kalle Anka och sen körde vi Singstar. Jag vann hela tiden. Mohaha. Det var ingen riktig julafton, det kändes mer som en fest. En vanlig fest hemma hos oss, fast bara släkten var där. När vi fick en ledig stund sprang vi upp till tv-rummet och spelade Singstar. Jag vann hela tiden. Tomten kom och delade ut några julklappar. Sen delade vi ut alla andra. Karro, hemkommen från Frankrike, fick läsa på alla klapparna och dela ut. Hon var himlans söt i sin tomteluva.
Sen Singstar igen. Länge länge. Tills julgröten var klar. Sen upp igen och spela. Tills fikat var framdukat. Sen upp och spela igen. Jag vann hela tiden.

Vi var svettiga och två luktade illa. Jag var en av dem, fast jag vet inte om någon annan märkte det. Diesel var uppskattad av allihop, vilket är kul, och laguppdelningen var bra. Jag, Therese och Christer mot Karro, Nicke och Jenny. Jag trodde vi skulle fetsopas på golvet, men siddu det gjorde dem istället. Jag vann hela tiden. Familjen med en man kort åkte hem först, de körde också hem mormor och morfar. Då satt jag, bror och de tre syskonen kvar och körde tills de skulle åka. Sen åkte de också och Nicke och jag satt kvar själva. Mamma ville vara med också, så hon tog över efter Nicke. Lottie var hes sen, men hon vann hela tiden.

Helt klart nöjd med julafton, trots att det inte var en riktig sådan. Min favoritkusin var inte med och det märktes väl. Jag saknade honom, men istället pratade vi rätt mycket om honom. Han tar snart igen det. Jag längtar tills småknoddarna börjar gro i släkten. Då lär inte Singstar spelas lika mycket. Nämnde jag att jag vann hela tiden?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0