På bar gärning!

Ända sen jag kom hit den artonde september har jag fått lov att hålla i hundarna extra mycket när vi gått förbi ett speciellt ställe. Mellan stora vägen och gångvägen bakom våra garage här, precis vid min utgång, där luktar det fruktansvärt gott. Draken, som mestadels går lös, har varit framme där och käkat saker några gånger, så jag har förstått att det är något ätligt. Kanske är det någon snäll farbror eller gumma som slänger ut brödrester till fåglarna där? Med tiden har det gått bättre och nu räcker det med att neja D1, så går hon bort därifrån.

I förmiddags när jag var ute med jyckarna såg jag honom. En äldre farbror, så smal att han såg ut som om han skulle blåsa omkull i det här vädret. Han stod och viftade på några ICA-kassar och hällde ut alla möjliga rester. Skitäckligt. Och hundarna gick knappt att styra, trots att de var i koppel. Diesel verkade mer intresserad av att gnaga på gubbens alla ben, men Draken skulle prompt fram där. Är det okej att slänga så mycket matrester på kommunal mark? Det var liksom inte två morötter och lite blomkål, utan tillagade saker, och mycket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0