Äventyr på klubben.

Idag var inte en jättebra dag på hundklubben. Man måste ju ha de dagarna också, fast jag skulle gärna hoppa över dem. Jag var helt ur fokus. Kan ju ha att göra med vår ankomst. När vi väl klev ur bilen, jag och Kaisa satt i varsin telefon och tjattrade, så klev Ingemar fram och frågade hur det var med mig. Lottie dansade och sa:
- På torsdag fyller jag 20!
- MEN DÅ ÄR JU INTE JAG HÄR!
Han slängde sig på Lottie och gav henne en ordentlig puss på munnen.
- På munnen?!
- Ja, det gör väl inget.
Haha, han tar verkligen alla chanser han får, den rackaren.

Jag och Diesel hade lite svårigheter att gå linförheten, vi har inte tränat på det utan koppel. Och speciellt inte med Freja i leken, det blir väldiga koncentrationssvårigheter. Det gick bra, men inte så bra som matte ville. Ingemar var på mig hela tiden, men något gjorde att jag missade det varje gång. Jaja, mot nya tider.

Draken ville leka med mig innan fikat, så vi släppte henne med Freja och Charlie. Eftersom Draken leker med sin matte så får ingen annan vara med. Freja förstår inte det riktigt, så hon gav inte upp. Hon skulle vara med. Efter en sisådär fem bortstötanden av Draken tappade hon humöret och sa till på skarpen. Jag avbröt, eftersom jag vet hur det brukar se ut efter att min lilla donna "sagt ifrån". Japp, det droppade blod från Freja. Mycket blod. Vi sprang in och hämtade papper och blodet fortsatte forssa. En annan instruktör kom ut och undrade vad det var för blodbad. Äh, bara Draken.. Höhö.
Jag tittade på såret och Draken hade gjort det ordentligt idag igen. Hon hade tuggat till så att örat delat på sig och i mitt stack lilla blodkärlet ut. Jättevackert. Och slutade inte blöda. Det slutade med att vi lindade fast örat till halsen och Victoria fick ta vägen förbi djursjukhuset för att se om de ville göra något åt det.

Victoria vill fortfarande ta hand om Draken vid Lucia, vilket jag är tacksam för. Hon förstår att det inte var med mening. Phew. Vid fikat frågade den äldre damen om vem det var som bet Freja. Hon tittade direkt på Diesel, som låg så snällt vid mig och jag sa direkt:
- Draken.
- Jaså, var det Draken?
- Japp. Hon ville inte att Freja skulle vara med och leka med oss.
- Jahaja. Och det gick så illa?
- Så farligt var det inte, men hennes tänder är lika vassa som andra hundars, så varför inte.

Visst att Draken är en ängel i mina ögon, men det betyder inte att hon är det i verkligheten. Hon är en ängel med två djävulshorn i pannan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0