Möte i mörker.
Igårkväll var jag ute med jyckarna som vanligt och kom precis förbi dörren till cykelförrådet i grannhuset. Där brukar hundägare snedda när de ska in och ut med sina hundar, för de orkar inte gå runt hörnet och genom riktiga porten. Jag hade Draken lös, vilket jag inte brukar ha i närheten av husen, för det kan ju dyka upp andra. Precis när jag passerar dörren öppnas den. Det är en lampa över dörren, så man ser inte så mycket när man tittar mot dörröppningen. Jag hade ingen som helst koll på Draken och visste att om det skulle komma en hund ur dörren, skulle Diesel låta illa och slita, och Draken skulle antagligen springa fram och charma den på sitt alldeles egna sätt. Inte alltid andra hundägare uppskattar det. Med det i åtanke såg jag säkert väldigt rolig ut. Ut ur dörren kommer en kille och skrattar fram:
- Hej.
Jag lugnade mig lite, men började titta efter Draken i mörkret. Han satte sig på huk för att hälsa på henne, men hon sprang iväg.
- Oj, vad rädd hon blev, sa jag.
- Hon såg ut ungefär som du.
Höhö. Kul hurru.
- Hej.
Jag lugnade mig lite, men började titta efter Draken i mörkret. Han satte sig på huk för att hälsa på henne, men hon sprang iväg.
- Oj, vad rädd hon blev, sa jag.
- Hon såg ut ungefär som du.
Höhö. Kul hurru.
Kommentarer
Trackback