snatscho

Resvägen var lång den här gången. Inte tråkig, men en sliten Lottie nickade till några gånger. Jag missade lite i vår ljudbok vi lyssnar på varje gång vi åker. Vänaste Land. Den är riktigt bra, men Torsten Wahlund har inte bara en spännande röst, den är sövande också. Jag var vaken större delen av resan i alla fall. Det är huvudsaken.

Framme vid mitt hus var fortfarande den där bilblockeraren borta, så Kaisa kunde köra hela vägen fram till porten. Vi lastade ur den överfulla bilen och in i hissen. Hundarna visste precis var de skulle, Diesel var lite trumpen. Han hade sovit precis hela vägen, snarkat emellanåt. Draken flaxade med sina sex framben för att bjuda upp till lek, men nej. Nu är jag så galet trött att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag måste bädda sängen. Godnatt.