Körlektion 2.
Jag tog en promenad till körskolan i det alldeles förträffliga vädret. Solen sken, frost på marken och jag var alldeles röd om kinder och näsa. Jag tänkte att de inne på körskolan kommer påpeka detta och förberedde mig på att skylla allt på min hårfärg. Detta blev dock inte fallet. Jag slog mig ned på stolen i receptionen och tittade i Håkans pärm efter fler körlektioner.
Efter en stund kommer det fram en snubbe från rummet bakom och sätter sig i receptionen. Han börjar ställa frågor om mig, vad jag heter, om jag kört mycket, var jag bor. Vi hade trevligt och han berättade att han håller på att utbilda sig till körlärare, att han ska praktisera här i fyra veckor, att jag ska vara beredd på att han kanske åker med och så tyckte han att jag skulle flytta till falköping. Det tar faktiskt bara en kvart till Skövde och där kan man hyra en etta för 1600 kr i månaden. Nej tack, I'll pass.
Håkan dök upp några minuter sent och drog med mig ut. Snubben bakom receptionen försökte några gånger att få följa med, men Håkan var svårflirtad och sågade honom vid fotknölarna.
- Du kör.
- JAG?
- Ja.
- Men hurru du, litar du på mig?
- Vi har ju varsit visitkort till assistanskåren, jag tror vi klarar oss.
Vi sätter oss i bilen och kör iväg. Japp, jag var ringrostig. Min Mona har inte ens närheten så skarp broms, slö gas, tålig motor eller lätt växelspak.
Vi körde runt uppe vid Billinge Hus.
- Gasa på lite nu så vi inte får parkeringsböter.
- Hurru du!
-fniss-
Håkan puttar mig på armen rätt mycket. Han fnissar och slår till lite löst, sen blir han allvarlig tills vi säger något kul igen. Han är trevlig och gick igenom med mig vad jag gjort. Sen tackade vi för oss och jag gick min promenad hem. Fortfarande lika fint väder. Jag gillar Skövde.