Brownie.

Det är sjukt gott. I ettan åkte skolan på skidresa till Bydalen, ett litet ställe i Jämtland. Jättemysigt med stugor, akiviteter och så all denna snowboardåkning. Jag blev kompis med en liftsnubbe som satt och gjorde mest ingenting mitt i backen. Han hade inte den mest populära backen, så vi slog oss ner vid honom och hans eld. Sedan bestämde sig jag och Ida oss för att åka ner till affären och köpa en brownie. Vi tog med tre plastskedar och åkte upp till luftsnubben, la upp brownien på gallret ovanför hans eld och tillagade den. Liftsnubben, jag vill minnas att han hette Leif men det kan också ha varit ett dubbelnamn, skulle inte ha. Han måste tänka på figuren. Det tog inte lång tid innan han tog tag i plastskeden och åt med oss. Vilka minnen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0