snatscho

Det foder jag köper till hundarna är typ fusk. När jag såg till att de åt samma foder för att slippa ruinera mig totalt, så hittade jag en större säck än vad jag köpt tidigare. Den nya innehöll tjugo kilo, alltså fem kilo mer än tidigare. Det är ju skitbra, det räcker längre. Jag frågar en som arbetar i djuraffären om vad det kostar och hon sa:
- Femhundrafyrtionio kronor. (roligt ord!).
Jag höll på att ramla baklänges, femtio kronor mer än min femtonkilossäck. Tio kronor kronor kilot? Vilket kap!
Uppe i Sthlm skulle jag köpa en likadan säck som hemma att ha däruppe, så jag slipper bära fram och tillbaka. Där står en skadad säck som kostar femhundratjugofem kronor. Konstigt, tänkte jag, är det så lite skillnad på en skadad och hel säck. Aja, okej. Jag pratade med en anställd för jag såg att prislappen på resten av säckarna var sexhundrafyrtionio. Jag berättade vad jag betalar hemma och att jag tyckte det var konstigt att det skiljer så mycket i pris mellan städerna.
- Är du uppfödare?
- Nej.
- Den där säcken tillverkades först bara för att gynna uppfödare, de får mer mat för en mindre slant. Senare tänkte de att man kan låta vanliga hundägare köpa den också, men för ett högre pris, så den kostar sexhundrafyrtionio kronor. Har de frågat dig om du är uppfödare?
- Nej, jag frågade bara efter priset och tog den.
- Konstigt, det är fel.

Jag tänkte att de hemma hos mig bara gjort fel och att jag kommer få betala det högre priset nästa gång jag köper den. Idag gick jag dit med fröken K och fick betala - tadaaaa, femhundrafyrtionio kronor. Slutsats: Jag går med vinst.