En lång promenad.

Kaisa ringde mig och tyckte att vi skulle äta lunch. Inte ensamma, så klart, utan kusin Lenny skulle vara med. Egentligen skulle de äta lunch och hon frågade om jag ville följa med. Lenny ville promenera dit, så jag ansåg att han fick ta en av hundarna på väg till Kaisa. Han fick självklart ta Draken. Jag insåg efter cirka tio minuter att det var lite orättvist, jag gick med två dragande hundar som sprang kors och tvärs, medan "hans" hund gick lös. Han fick ta Midas. Det fungerade bra, men när vi kom till trappen borta vid bron så tyckte jag att jag skulle ta båda pojkarna och han fick koppla Draken.

De gånger jag gått till Kaisa, tågstationen eller allmänt vandrat med Draken och Diesel i stan så har jag tyckt att Diesel är dryg. Han har dragit, slitit och betett sig illa, i mitt tycke. Men nu minsann, han var en prins. Han gick så fint bredvid mig och Midas var den jobbiga. Han var överallt och ingenstans samtidigt, han flaxade och turades om att försöka välta mig och Lenny. Diesel gick perfekt och verkade tycka att Midas var en riktig pina. "Att han aldrig fattar att det är skönt att gå lugnt bredvid". Min hund är duktig, han behövde bara en mindre utbildad hund som hjälp på traven. Eller så var det matte som behövde det. Jag vet i alla fall att mina två hundar är väldigt väluppfostrade. Och den dagen Midas lämnar vår flock, då kommer jag inse att jag har kommit långt med Diesel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0