snatscho

Hela morgonen spenderade jag med Lina och mr Restaurangchef. Han skulle lära mig köket på frukosten och det gick väl sådär. Det är inte alltid lätt första gången. På min rast kommer min arbetsledare och säger att någon ropar efter mig därute. Det var fröken K som kom för att säga hej. Himla skoj. Eftersom jag hade rast så offrade hon sig på en cheeseburgare och kaffe, så satte vi oss i lobbyn. När det var dags att återgå igen så stod jag i ettan hela dagen. Lottie avancerar! Och så har hon fått löneförhöjning. Inte helt dåligt.

Efter jobbet tog jag en powernap. Den behövdes riktigt mycket, sen upp och försöka se mänsklig ut. Raka lite ben och så, men det var kanske inte så viktigt eftersom jag hade långbyxor på mig. Det visste jag ju inte då. Jag grabbade tag i en cider och gick mot Lina. Vi gick sällskap till Munkekorset där vi skulle möta resten, men ingen var där. De var på väg, bara lite sena. De flesta hade snygga Sverigetröjor medan Lottie kom i sin från EM i Tyskland 06. Jag suger, men det var bättre än någon ful gul sak som inte ens var ett försök till Sverigetröja. Vi var ett helt gäng till en början och fler blev vi. Det sista gänget som dök upp var redan kalas, så varför inte fortsätta? Jag vill inte veta hur mycket de hällde i sig, speciellt en liten krabat. Han hade ett specialskärp runt magen som han smugglade in små spritflaskor i, alltså pyttesmå, och de tog slut rätt fort. Han snurrade på det där skärpet för att se om det fanns någon kvar. Himla kul för oss åskådare.

Jag åtog mig uppdraget att handla en öl till mig och en cider till Lina, då står två herrar från jobbet där. Vi sätter fart och pratar och jag blev kvar där ett tag. Den ena försvann rätt fort medan den andra och jag stojade om Sthlm, arbetsledare och att han faktiskt utbildat mig i köket, det var tack vare honom jag kommit så långt så fort. OCH SÅ VIDARE. Helt plötsligt börjar folk skrika. Vi hakar på och säger "jag tror det blev mål!".
Herrn med spritskärpet gick förbi oss och hönsmamman Lottie började bry sig. Jag tyckte att vi skulle ta en promenad, men det tyckte inte herr arbetsledare. De brukar festa ihop och tydligen brukar det se ut såhär, men är Lottie med så ändrar jag lite på rutinerna. Jag tog med den fulla krabaten ut på en promenad och några följde efter. När vi stannade vi en gräsmatta ville han lägga sig ner och sen skulle han upp och spy. Herr arbetsledare stoppade fingrarna i halsen på honom och skulle sen krama på mig. Lottie flög all världens väg och förväntade sig en rengöring med både tvål, tvättmedel och desinfektionsmedel innan han kom tillbaka. Sanna kom springandes och skrek "TVÅ-NOLL TILL SVERIGE!". Alla börjar skrika utom jag och fullisen, men han verkade komma tillbaka till jorden igen, så vi drog oss inåt. Jag och Sanna ville ha cigg, så vi tog oss en rejäl promenad till Statoil. Det var långt dit, men vi gick jäkla fort. På väg tillbaka frågade vi om någon visste om matchen var slut och det var den. Men vad i helvete, missar båda målen och slutsignalen. Pinsamt. Halvvägs tillbaka får jag syn på en annan från jobbet som möter oss och säger att ingen finns kvar på puben. Alla har dragit. Okej. Vi skyndar oss och jag jagar ikapp min väska som fanns under bänken. Sannas pojkvän hade tagit min jacka och hennes grejer, sen gick vi hemåt. De följde mig en bit innan de svängde av och på vägen möter vi på stolpskotten igen. De ser så roliga ut tillsammans. Lottie var med dem hem lite snabbt innan hon drog sig hem. Enligt dem bangade jag för något, vilket jag inte vet vad, men har man två hundar så har man.