snatscho

Efter mycket om och men, många veterinär-, fågelfantast- och polissamtal, så fick jag tag i en herre som, jag citerar, kan allt om duvor. Det han inte kan är inte värt att veta. Jaja. Han kom hit och ville ta duvan, för han själv har en hel skara med brevduvor. När han kommer fram till mig så säger han:
- Vet du vad du håller i?
- Nej?
- En skogsduva.
- Jag sa ju att hon såg ut som en skogsduva.
- Jag tror att det är en ringduva, fast väldigt ung.
- Men det finns ju ingen ring runt halsen?
- Jag kommer ta hand om den ändå, men jag har bara brevduvor hemma.
- Vad bra, men menar du att jag gjort fel?
- Nej, du har ju räddat dens liv. En rovfågel har varit på den, så hon saknar stjärtfjädrar.
- Tur det då.
- Men du hade ju kunnat låta bli att göra henne tam.
- Jag har inte gjort något!

Han kändes skum, men alla pratade gott om hans kunskaper. Jag vet inte vad han tar sig för med henne, men jag har i alla fall gjort mitt och får han för sig att inte fortsätta därifrån, så är det inte på mitt samvete hennes död sitter. Det sitter på hans! Hon var riktigt häftig och satte fanimej sina spår. Jobbet döpte henne till Doris.