snatscho

När jag var liten och fick hem Solis för första gången, då var jag i extas. Mitt första egna husdjur. Och så häftig hon var! Även med facit i hand så var hon verkligen riktigt cool fågel.
Jag trodde inte att jag någonsin skulle bli så igen för en fågel, med tanke på att de inte är som hundar eller katter. Jag om någon borde egentligen veta att jag skulle bli såhär, just med tanke på att jag hade Solis. För nu sitter jag här och har haft fågel i ett drygt dygn. Och han är så söt!

Han pratar en massa nu och börjar känna sig ganska bekväm i sin stora bur, som för övrigt har fått en fast plats i vårt hem. Jag pratar om honom på jobbet, visar bilder och är jättestolt över vad jag dragit med hem. Vi satt och pratade lite idag, jag och Dudde, och så fort man slutar så fyller han i det jag skulle fortsatt med. Och han vågar inte riktigt sitta bredvid mig i soffan (buren står bredvid soffan), så han sitter en bit bort. Ibland i sin matskål allra längst bort, men ibland är han modig och sitter i mitten på pinnen i min huvudhöjd. Och så snackar han lite.
Vilken kille!