snatscho

Igår uppmärksammade Marie mig på att det snart är EU-val. Hon berättade vad hon skulle rösta på och vad hon hört att andra ska rösta på. Jag hann så mycket som "mm"-a innan hon frågade vad jag skulle rösta på. Jag sa att jag kommer ge mig in på de större partierna, läsa på och rösta vad jag känner passar bäst på mitt sätt att se Sverige. Hon kommenterade då om ett "storebrorsamhälle" och FRA-lagen och sen bar det av.

Jag har inget ont mot Marie, men det är just det här jag inte gillar. Politik och pengar är två saker som får mig att vilja klia sönder mitt skinn och spela harpa på mina blodådror. Alla blir rättfärdiga, står för sin sak och predikar för den. Ingenting annat är rätt, även om man har en bra teori om hur även detta ärende är något som Sverige behöver. Man kan aldrig få allt, utan man måste ge upp en sak för att få en annan. Så är det alltid.

Jag har lyssnat lite smått på debatten i tv under morgonen idag och de stora politikerna blir som små barn i en sandlåda. De är i det närmaste personangrepp och förklarar i en och en halv minut att de inte förstår vad den andra säger, att han har tvetydiga budskap och vad som är viktigt. Jag har precis stängt av ljudet, för utan ljud ser de så fridfulla ut. Den enda jag tycker ser lite ilsken ut är Maud, men den rosa färgen på hennes tröja får henne att blekna lite.

Nu börjar alltså denna karusell också. EU-valet 09. Go for it.